Tisdag kväll Möllevången, en öl med Jonas som jag känt sedan KTH

Tisdag kväll Möllevången, en öl med Jonas som jag känt sedan KTH 2008. Vi sitter ute trots att det är 11 grader, han har sin Marlboro röd i handen, jag dricker mineralvatten för imorgon är jobbdag. Han sänker rösten och säger att han och Sara har pratat. De vill prova lifestyle. Och de undrar om vi kan introducera dem. Och om vi kan vara deras första par. Jag svalde tre gånger. Sa "vi ses i helgen och pratar med Anna då". Han nickade. Bytte ämne på fyra sekunder, det var elegant av honom faktiskt. Jag är 38 min fru Anna är 36. Vi bor i Malmö Limhamn två döttrar 9 och 11. Lifestyle i fyra år, lugna. Tre andra par regelbundet. Jonas och Sara är våra närmaste vänner, vi har semestrat ihop, barnen är vänner med deras barn, det är på den nivån. Problemet är att jag har varit attraherad av Sara i typ 12 år. Inte hemskt och inte stört av det, det är bara där, jag har aldrig agerat på något sätt. Anna vet inte. Eller Anna kanske vet på det sätt fruar vet, men vi har aldrig pratat. Om vi gör det här blir det inte ett vanligt par-möte. Det är inlindat i 17 års vänskap. Om det går fel mister vi inte ett par i lifestyle. Vi mister våra närmaste vänner och våra barn mister sina kompisar. Min första reflex är "absolut inte". Min andra är "men de litar på oss det är logiskt att de frågar oss". Min tredje är "Sara". Hur har ni hanterat när nära vänner bett att bli introducerade. Eller velat ansluta. Jag behöver konkreta exempel, inte teorier. Helgen kommer fort.